i vissa kretsar anses ordet bara vara en vanlig svordomar med en ofta humoristisk konnotation. Till exempel kan en person kallas en ”fis”, eller en ”gammal fis”, inte nödvändigtvis beroende på personens ålder. Detta kan förmedla känslan av att en person är tråkig eller otillbörligt noga och vara avsedd som en förolämpning, främst när den används i den andra eller tredje personen. Till exempel ’ ”Han är en tråkig gammal fis!”Ordet kan dock användas som en vardaglig term för endearment eller i ett försök till humoristisk självavskrivning (t. ex.,, i sådana fraser som” jag vet att jag bara är en gammal fis ”eller” du gillar att fisa om!”). ”Fisa” används ofta endast som en term för endearment när ämnet är personligt väl känt för användaren.
i båda fallen tenderar det dock att hänvisa till personliga vanor eller egenskaper som användaren anser vara en negativ egenskap hos ämnet, även när det är en självreferens. Till exempel, när de är oroliga för att en person är alltför metodisk kan de säga ”Jag vet att jag är en gammal fis”, potentiellt för att förhindra negativa tankar och åsikter i andra., När det används i ett försök att vara stötande anses ordet fortfarande vulgärt, men det är fortfarande ett mildt exempel på en sådan förolämpning. Denna användning går tillbaka till medeltiden, där frasen ”inte värt en fis” skulle tillämpas på ett objekt som anses vara värdelösa. Medan anklagas för att prutta kan vara stötande, andra frasala beskrivningar av flatulent urladdning, i fraser som ”har du tappat dina tarmar?”, ”Har du blåst bort en ”eller” vem fan?”är verkligen inte mindre så.
historiska exempel
förräderi!!!, John Bull avger en explosiv släng av gasbildning på en affisch av George III som en upprörda William Pitt den yngre förmanar honom. Newtons etsning var förmodligen en kommentar till Pitts hot (insåg följande månad) för att avbryta habeas corpus.
ordet fisa i mitten engelska förekommer i ”Sumer Is Icumen In”, där ett tecken på sommaren är ”bucke uerteþ” (buck Pruttar). Det förekommer i flera av Geoffrey chaucers Canterbury Tales. I” The Miller ’s Tale” har Absolon redan blivit lurad att kyssa Alisons skinkor när han förväntar sig att kyssa hennes ansikte., Hennes pojkvän Nicholas hänger hans skinkor ut ur ett fönster, i hopp om att lura Absolon att kyssa hans skinkor i sin tur och sedan Pruttar i ansiktet av sin rival. I” The Summoner ’s Tale” ska friarna i berättelsen få lukten av en fis genom ett tolvspokat hjul.
i den tidiga moderna perioden betraktades ordet fis inte särskilt vulgärt; det uppstod även i litterära verk. Till exempel, Samuel Johnson är en ordbok av det engelska språket, publicerad 1755, inkluderade ordet. Johnson definierade det med två dikter, en av Jonathan Swift, den andra av Sir John Suckling.,
Benjamin Franklin utarbetade en uppsats om ämnet för Kungliga Akademin i Bryssel 1781 och uppmanade vetenskaplig studie. År 1607 hade en grupp parlamentsledamöter skrivit en ribald dikt med titeln parlamentet fisa, som en symbolisk protest mot konservatism av överhuset och kungen, James I.,
Modern användning
medan inte en av George Carlins ursprungliga sju smutsiga ord, noterade han i en senare rutin att ordet fisa borde läggas till ”listan” av ord som inte var acceptabla (för sändning) i något sammanhang (som har icke-offensiva betydelser) och beskrev TV som (då) en ”fartfri zon”. Thomas Wolfe hade frasen” a fizzing and sulphuric fart ” klipp ut ur hans 1929 arbete Look Homeward, Angel av hans förläggare., Ernest Hemingway, som hade samma utgivare, accepterade principen att ”fisa” kunde skäras, med motiveringen att ord inte bör användas enbart för att chocka. Hippierörelsen på 1970-talet såg en ny definition utvecklas, med användning av” Fisa ”som ett personligt substantiv, för att beskriva en” avskyvärd person, eller någon av liten storlek eller begränsad mental kapacitet”, få bredare och mer öppen användning som ett resultat.
Rhyming slang utvecklade den alternativa formen ”raspberry tart”, senare förkortad till ”raspberry”, och ibland förkortad vidare till ”razz”., Detta var förknippat med frasen ”blåser en hallon”. Ordet har blivit vanligare, och nu finns det i barnlitteraturen, som Walter The Farting Dog-serien av barnböcker, Robert Munschs goda familjer gör det inte och gasen vi passerar genom Shinta Cho.